Kick-Ass (2010)

Kan vem som helst bli superhjälte? Den taniga outsidern Dave Lizewski (Aaron Johnson) tillverkar sin egen dräkt och utan vare sig några superkrafter eller vidare kampsportstalanger, ger han sig ut för att bekämpa brottslighet som den obeveklige Kick-Ass. Kort därpå filmas han under ett sanslöst slagsmål och klippet sprids snabbt på Youtube med hjältestatus följd. I en annan del av staden tränas den unga Mindy/Hit-Girl (Chloe Moretz) av sin far (Nicolas Cage) för att ta hämnd på den skrupellösa gangstern Dámico (Mark Strong), vars son (Christopher Mintz-Plasse) snart går i sin fars fotspår – även han i trikåer.

Kick-Ass blir för superhjältegenren lite grann vad Scream innbar för skräckfilmsgenren. Man anammar och parodierar kärleksfullt olika element från diverse tidigare filmer vilka sätts samman till något helt nytt och fräscht. Bara en sådan sak som att rippa den klassiska Spider-Manrepliken och anpassa den till en kille utan superkrafter: ”With no power comes no responsibility…” Det lite fascistoida i filmens vigilante-tema ursäktas och förmildras just i och med att det är en superhjältefilm där man kan stretcha gränserna lite extra. Detta möjliggör också det ultravåld som man här faktiskt bara sitter och njuter av. Grymt snygga actionscener där den ettriga Hit-Girl spöar en smärre armé av bad guys samtidigt som blandningen av grymma och komiska karaktärer är en fröjd att bevittna. Till och med den annars så obehagliga Cage gör bra ifrån sig här och andra som återfinns i rollistan är bland annat Clark Duke, Lyndsy Fonseca, Jason Flemyng och Yancy Butler.

Betyg: 5
Genre: Action
Regi: Matthew Vaughn

Leap Year (2010)

Den välordnade Anna (Amy Adams) väntar förgäves på att den minst lika ordningsamme pojkvännen sedan fyra år ska fria. Stundens ingivelse får henne att kasta sig på ett plan till Irland, där pojkvännen tillfälligt gör affärer, för att enligt den irländska traditionen fria till honom på skottdagen den 29:e februari, något som kvinnor tydligen har möjlighet till just denna dag. Problem med diverse färdmedel strandsätter henne långt från Dublin och den enda som verkar kunna hjälpa henne till sin käresta är den cyniske pubägaren Declan (Matthew Goode). Att de först inte tål att ens se varandra kan i filmsammanhang bara betyda en sak…

Man har sett det förr. Kärlek börjar med bråk och slutar med… Den irländska inramningen är dock ett välkommet tillskott även om man säkerligen förgriper sig grovt på allt som är genuint irländskt i denna odyssé av kulturgeografisk porr. Adams och Goode är två av mina absoluta favoriter vad gäller samtida skådespelare och här är de både charmiga till tusen. Om någon undrar om det är en förutsägbar film kan jag dock omedelbart meddela att den som inte listar ut hur det ska gå bara genom att se filmaffischen borde låta undersöka skallen.

Betyg: 3
Genre: Komedi
Regi: Anand Tucker

Tooth Fairy (2010)

När den dryge hockeyspelaren Derek (Dwayne Johnson) anklagas för att döda barns drömmar tvingas han tjänstgöra som tandfé under en vecka. Bristen på ödmjukhet och oförmågan att värdera egna och andras drömmar har satt honom i knipan och nu gäller det att göra ett gott jobb för att inte få straffet permanentat. Samtidigt brottas han privat med relationen till sin flickvän (Ashley Judd) och hennes två barn sen ett tidigare äktenskap.

Det som börjar riktigt gulligt blir tyvärr väldigt snabbt riktigt sliskigt. Kidsen har nog mer utav den här komedin än en vuxenpublik då man verkligen blir skriven på näsan med det superduperfina budskapet. Julie Andrews repriserar rollen som sagodrottning här i form av övertandfé och det förstärker bara den tramsiga ytan. Jobbigast är kanske att se The Rock strutta omkring i pastellfärgad sidenpyjamas och med jätteplastiga vingar på ryggen. Kunde de inte ansträngt sig så att feerna åtminstone hade haft vingar som inte såg ut som att de var inköpta på Toys R Us?! En liten ljusglimt levereras i form av komikern Stephen Merchant som godhjärtad tandassistent. Can you handle the Tooth? Nja… frågan är om jag vill?!

Betyg: 2
Genre: Komedi
Regi: Michael Lembeck