Sökresultat
Red (2008)
Avery Ludlow (Brian Cox) lever ett stilla liv där hans närmsta vän är den trogna gamla hunden Red. När han en dag sitter och fiskar med sin hund intill sig, börjar ett gäng tonårskillar trakassera och hota honom vilket leder till att de oprovocerat skjuter Red. När pojkarna senare förnekar det inträffade och backas upp av osympatiska föräldrar, trappas sakta våldet upp i det lilla samhället. Avery vill ha ett erkännande och en ursäkt…
Handlingen i sig kanske inte är den starkaste men skådespeleriet imponerar desto mer. Brian Cox gör rollen som Ludlow på ett brilliant återhållsamt och värdigt sätt, medan Tom Sizemore (nästan oigenkännlig efter allt missbruk) gör en utomordentlig äckelroll. Robert Englund får chans att visa att han duger till mer än skräckfilmer samtidigt som vi får återstifta bekantskap med duktiga Amanda Plummer och Kyle Gallner. Det moraliska dilemmat och skuldfrågan står i centrum och överskuggas bara delvis mot slutet av lite för bisarra familjeförhållanden.
Betyg: 4
Genre: Thriller
Regi: Trygve Allister Diesen Regi: Lucky McKee
En nymfomans bekännelser (2008)
I den här spanska filmen får vi möta den unga nymfomanen Valére (Belén Fabra) som tycks ha sex som enda lycka i livet. Hennes hämningslösa beteende skildrar hon i sin dagbok. När hon en dag faktiskt blir kär vet hon inte riktigt hur han ska agera och förnuft och lust kolliderar då behovet av kärlekslös sex hela tiden finns där.
Det är svårt att veta vad syftet med filmen är. Vill man skildra en nymfomans kamp med sitt inre och sina begär eller vill man göra ett småporrig erotiskt drama? Det är svårt att veta just på grund av att man egentligen misslyckas med båda. Man försöker lyfta fram Valéres känslor men det mesta drunknar i sexet och det blir tyvärr lite för ytligt, förutsägbart och tunnt.
Betyg: 2
Genre: Drama
Regi: Christian Molina
De ofrivilliga (2008)
Ruben Östlund har skrivit manus och regisserat denna film där han velat skildra människans oförmåga att stå emot grupptryck. Vi gör nedslag i olika samhällsskikt och träffar bland annat blonderade tonårstjejer, festande killgäng, en ung idealistisk lärare, en jubilerande sextioårig man och självaste Maria Lundqvist på bussresa.
Det blir fiktion med dokumentärkänsla i denna underbara film som för samman vardagsrealism med konstfilm. Filmen är faktiskt oerhört moraliserande och i vanliga fall hade man blivit skitförbannad för att någon skulle vilja skriva en på näsan på ett sådant sätt. Men den underfundiga vardagligheten där man så plågsamt känner igen sig i dialog och situationer, gör att man istället blir oerhört fängslad av berättandet. Det vackra fotot och bilderna som distanserat dröjer sig kvar likt i en Roy Andersson-film förhöjer upplevelsen och bidrar till filmens unikum. De över lag okända skådespelarna ska också ha en eloge för sina prestationer och det är underbart att se Lundqvist spela sig själv i en så pass osmickrande dager.
Betyg: 4
Genre: Drama
Regi: Ruben Östlund
Jag har älskat dig så länge (2008)
Efter ett långt fängelsestraff släpps Juliette (Kristin Scott Thomas) ut i en värld som hon har svårt att hantera. Omgivningen och främst hennes lillasyster Léa tar emot henne med öppen famn trots att det hon suttit fängslad för är mordet på sin egen son. Juliette har dock byggd upp en hård yta som blir svår för alla att tränga genom.
Detta är verkligen skådespelarnas film och då i synnerhet Kristin Scott Thomas, som gör ett fenomenalt fint och gripande porträtt. Det från början återhållsamma ökar långsamt i intensitet och filmen tar ett allt hårdare grepp om en. Det är naket och utan smetig sentimentalitet eller övertydlighet som flashbacks eller berättarröster. Fransk film när den är som bäst.
Betyg: 4
Genre: Drama
Regi: Philippe Claudel
The Loss of a Teardrop Diamond (2008)
Filmen bygger på en pjäs av Tennessee Williams och handlar om den unga bortskämda Fisher Willow (Bryce Dallas Howard) som förälskar sig i den stilige arbetarsonen spelad av Chris Evans. Omgivningen och framför allt familjens matriark (Ann-Margret) har svårt att acceptera att flickan av börd umgås med en ung fattig man med både alkoholism och sinnessjukdom i släkten. Fisher gör sitt yttersta för att få honom att smälta in, men hans stolthet gör det svårt för honom att spela någon som han inte är. Inte heller är börd och rikedom en garant för noblare och mer ädelt beteende…
Filmen skulle nog dessvärre aldrig ha blivit film då pjäsen inte riktigt gör sig i detta format. Det känns tunt, segt och ibland rent fånigt. Bryce Dallas Howards karaktär är rätt osympatisk samtidigt som jag har svårt att se Evans i den här typen av roll. Bättre är då Ellen Burstyn i en mindre roll som döende åldrad rikemansdam. Riktigt dåligt är det inte, men i alla fall jag har svårt att bli engagerad.
Betyg: 2
Genre: Drama
Regi: Jodie Markell
Hey Hey It’s Esther Blueburger (2008)
Judiska trettonåringen Esther (Danielle Catanzariti) har svårt att smälta in på den tillrättalagda och snoffsiga privatskolan. Hon saknar vänner samt stöd och förståelse hemifrån. Den enda vän hon har är en liten tanig ankunge. När hon en dag stöter på den rebelliska Sunni (Keisha Castle-Hughes) ser hon en ljusning och i smyg byter hon till den kommunala skolan där hon tillsammans med Sunni och hennes kompisar bildar ett gäng tuffa tjejer. Frågan är om hon verkligen vågar vara sig själv mer i den konstellationen än i tidigare…
En härlig film om tillhörighet kontra utanförskap där delar av filmen skildras snudd på surrealistiskt och andra med den så typiska charmiga australiensiska mysrealismen vi sett många gånger förr. Det allvarsamma ämnet hanteras varsamt trots det humoristiska anslaget. En fin tänkvärd film med duktiga unga skådespelare och Toni Collette som bra, men lite på rutin, gör Sunnis frimodiga mamma. Skönt oamerikansk coming of age-film som är klart sevärd men når inte riktigt upp till samma klass som Black Balloon från samma år.
Betyg: 4
Genre: Drama
Regi: Cathy Randall
Miss Pettigrew Lives for a Day (2008)
Frances McDormand spelar den grå och inbundna guvernanten Guinevere Pettigrew som gjort sig mer eller mindre omöjlig på en rad olika arbetsplatser. Utan arbete och tillgångar är hon i trettiotalets London i desperat behov av anställning. När hon söker jobb hos den amerikanska sångerskan Delysia Lafosse (Amy Adams) dras hon på en gång in i den glamorösa och frimodiga värld som Delysia lever i. Mellan de två utvecklas en mycket speciell vänskap då de båda i grunden lider av dålig självkänsla och sätter begränsningar för sig själva. Tillsammans får de varandra att växa och hitta rätt både vad gäller prioriteringar i livet och kärlek.
Överlag är detta en oerhört charmerande film, vilket i mångt och mycket beror på de två kvinnliga huvudrollsinnehavarna. Adams är här i sitt esse och lyckas kombinera småslampig självupptagenhet med sårbarhet och hjärta. McDormand går från urvattnad blek nucka till stolt stark kvinna med Adams karaktärs hjälp. I andra roller ser vi en charmig Lee Pace och en ovanligt sympatisk Ciarán Hinds. Musik, kostym och miljöer höjer mysfaktorn på den här feelgoodfilmen som inte alls fått den uppmärksamhet den förtjänar.
Betyg: 4
Genre: Komedi
Regi: Bharat Nalluri
Sunshine Cleaning (2008)
Rose (Amy Adams) kämpar med att försörja sig själv och den av sociala skolproblem tyngda sonen Oscar, samtidigt som hon har en otillfredställande och i huvudsak sexuell relation med polismannen Mac (Steve Zahn). Hennes lillasyster Norah (Emily Blunt) har svårt att behålla ett jobb och sitter mest hemma och degar hos pappan (Alan Arkin) vars dagar ägnas åt diverse mer eller mindre lyckade affärsidéer. Livet ser lite ljusare ut då hon får tips om att starta en brottsplatssaneringsfirma och tjäna stora pengar på att torka blod och kvarlevor. Men säg den lycka som varar för evigt…
Adams gör rollen som kämpande mamma på ett ypperligt sätt och man delar hennes våndor då mannen i hennes liv hotar med att lämna motellrummet om hon ska ta upp jobbiga samtalsämnen, då skolpersonalen vägrar ta emot sonen om hon inte medicinerar honom med psykofarmaka eller då hon försöker hålla uppe en fasad av framgång inför sina gamla klasskamrater på skolåterträffen. Hon gör ett starkt porträtt av en rätt vanlig kvinna och där även birollerna (Blunt, Arkin, Mary Lynn Rajskub, Clifton Collins Jr mfl) känns helgjutna. Man tränger förvisso inte speciellt på djupet, men å andra sidan behöver så ej alltid ske, för att det ska bli en bra och mycket sevärd film. Härlig känsla rätt genom och utan alltför tillrättalagt Hollywoodending.
Betyg: 4
Genre: Drama
Regi: Christine Jeffs
Trick ’r Treat (2008)
Flera olika sidoberättelser som alla utspelar sig under en mörk halloweennatt flätas här samman till en ryslig historia. Vi möter bland annat vampiga vampyrer, en seriemördande rektor, en busslast omkomna särskolebarn som kommit tillbaka från andra sidan samt en mystisk liten varelse med säckväv över huvudet.
En söt och samtidigt småläskig film som nog gör sig bäst just en sen allhelgonakväll. Man vältrar sig i mer eller mindre klassiska skräckfilmselement och resultatet blir en hyfsad rulle som kryddas med halvkända namn som Brian Cox, Anna Paquin och Leslie Bibb. Bäst är den gulliga men mordiska lilla pumpakillen som är förvillande lik den lilla gubben från TV-spelet Little Big Planet.
Betyg: 2
Genre: Skräck
Regi: Michael Dougherty
Hamlet 2 (2008)
Den klent begåvade skådespelaren Dana (Steve Coogan) hankar sig fram som bespottad dramalärare på en oansenlig high school. Hemma verkar hans alkade fru (Catherine Keener) mer intresserad av deras inneboende (David Arquette) än av sin make och varje uppsättning av skolpjäs skrivs brutalt ner av skolans lille recensent. När Dana en dag meddelas att hela dramaämnet ska tas bort och han själv få sparken bestämmer han sig för att inte ge sig utan en fight. Hans plan är att sätta upp en produktion som staden sällan ska glömma – Hamlet 2! För vad gör det att alla dog i slutet av Shakespeares original?!?
Coogan är inte helt lätt att uthärda då han minst sagt har en påfrestande framtoning i det mesta han gör. Här balanserar han upp det rätt bra och man skrattar både med och åt honom som neurotisk dramaqueen i en lite annorlunda skruvad komedi. Det är stundtals en komedi av det mörkare slaget och också rätt smart. Gillar exempelvis repliken ”Mitt liv är en parodi på en tragedi” och de olika birollerna förgyller filmen som helhet. Amy Poehler gör en liten roll men stjäl som vanligt varje scen hon medverkar i och Elisabeth Shue gör en märklig insats som sig själv, avståndstagande från nöjesbranschen. På det stora hela är det en skön ironisk och mindre politisk korrekt variant av det klassiska lärare/ungdomar på glid-temat med oförglömliga sångnummer som Rock Me Sexy Jesus och Raped in the Face.
Betyg: 3
Genre: Komedi
Regi: Andrew Fleming
Shutter (2008)
Ben (Joshua Jackson) och Jane (Rachel Taylor: Transformers) är nygifta och åker till Japan där Ben arbetar som fotograf. Under en nattlig biltur kraschar Jane med bilen efter att ha väjt för en kvinna som stått mitt i vägen. Räddningsmanskapet hittar inga spår av kvinnan, men efteråt börjar märkliga ljusskador uppträda på alla Bens fotografier. Är det någon från andevärlden som försöker kommunicera något?
Det här är en amerikansk remake på en thailändsk succeskräckis och för att visa originalet viss vördnad har man förlagt handlingen till… Japan(!?). Det är inget mästerverk, men en hyfsat småläskig film som länge håller en nyfiken på hur det ska gå. Visserligen börjar temat med döda asiatiska kvinnor som letar upprättelse kännas lite slitet, men fototemat är stundtals effektfullt. Rollbesättarna hade säkerligen mer fokus på snygghet än talang, men de unga skådisarna klarar sig med äran i behåll. Ska dock försöka komma över originalfilmen…
Betyg: 2
Genre: Skräck
Regi: Masayuki Ochiai