Magnus filmblogg

Efter att man slaktat skräckfilms-, katastrof-, superhjälte-, dans- och gud vet vilka fler filmgenrers är det nu dags att driva med sportfilmen. Här möter vi världens sämsta coach (David Koechner) som plockas in att träna ett amerikanskt fotbollslag, bestående av minst sagt udda karaktärer.

Själva poängen med dessa spoofmovies är att man ska skratta igenkännande då kända filmer parodieras på löpande band. Nu är ju jag personligen inte speciellt förtjust i idrottsfilmer då de alla är som stöpta i samma form med underdogarna som mot alla odds lär sig att dra nytta av sina egenheter och vinner över de dryga motståndarna. Samma tema finner vi här om än något mer skruvat. Visst skrattar man en del, men det är ändå rätt långt mellan de riktigt roliga scenerna och humorn är lite väl grabbflabbig. En drös halv- och helkända personer dyker upp i mindre roller, då det känns lite som att någon känner väldigt mycket folk som bussigt nog ställer upp i den här halvdana smörjan.

Betyg: 2

Steve Buscemi är en misslyckad paparazzi som drömmer om att bli erkänd fotograf. När hans väg korsas av den unge karismatiske uteliggaren Michael Pitt börjar saker hända i bådas liv. Steget från hemlös till att bli den mest hypade skådisen i New York är uppenbarligen inte så långt. Frågan är hur en sliskig paparazzi passar in i den framgångssagan?

Det är en mörk historia som samtidigt rymmer en hel del värme. Buscemi som åter igen spelar rollen som socialt utstött, gör det med den äran. Både han och Pitt är lysande och är helt klart det som lyfter filmen. Det är på sina håll lite taffligt och rough around the edges, men samspelet dem emellan ursäktar detta. Pitts kärleksrelation med Britney-kopian Kharma känns mindre äkta. Dock pluspoäng för hur man med fotot lyckas skildra New York på så vitt skilda vis beroende på skeenden i filmen.

Betyg: 3

Molly Shannon spelar hemmafrun som håller på att kollapsa av alla krav i denna amerikanske film gjord för TV. På något märkligt vis får hon en dag tre kopior av sig själv, var och en expert på sitt område; älskarinna, mor och karriärskvinna. Det uppstår dock komplikationer då dubbelgångarna är så nischade att de till slut väcker misstankar och håller på köra både äktenskap, vänkrets och arbete i drickat.

Det här är en film gjord med enkla medel och tanken är god. Man vill visa hur dagens kvinnor kämpar för att mäkta med all press och det ständiga dåliga samvete som arbetande mödrar tycks dras med. Men tyvärr blir det tjatigt och fånigt, men värst av allt tycker jag att det finns en mansgrisig underton och enorm dubbelmoral i det hela. Kvinnan ska fixa med hem och ungar och vara sexig älskarinna till sin make etc etc, men karlfan (Steven Weber) han ställer bara krav och hjälper själv inte till med något. Sensmoralen blir i stil med att ”ingen är perfekt och klarar allt, men kämpa ändå tappert för att vara alla till lags”.

Betyg: 1